Är man som jag och kan skratta åt sig själv, så har man rätt så mycket att skratta åt. Jag gör bort mig otroligt ofta och jag skrattar varje gång jag tänker på när jag hade sönder en colaburk (i min väska) i skolan, eller när jag ramlade i trappan och sparkade till Jenny som gick framför mig.

Jag har många roliga minnen med min katt Oskar. Han var rätt så klumpig, så en gång när han skulle hoppa ner från högsta våningen i en våningssäng så råkade han landa med bakfoten på min sparkcykel. Han trodde då att sparkcykeln attackerade honom så han stog ett tag och sirrade på den, sen sprang han fram till den, slog till den med tassen och sen sprang så fort han kunde ut därifrån. Resten av kvällen tittade han in i rummet flera gånger, och när han såg att sparkcykeln var kvar, vände han och gick ut.