Jag är inte så bra på att berätta historier men något awesome hände mig idag...

Det var jag och Nisha, en molnig senvinterdag (idag). Vi var påväg från Coop, där jag hade köpt tröstläsk efter min tidigare incident på isbanan, tillbaka till Behrn Arena. När vi såg att det blev grönt ljus vid övergångsstället någon meter bort, började vi gå med raska steg över gatan. Det gick en kinesfarbror och en tant separat framför oss.

Det höll på att bli rött, så jag kände att vi borde skynda oss. Som vanligt är jag inte så bra på att uttrycka mina tankar i ord, så jag utlät ett missbelåtet "wääääääh", jag tänkte att Nisha skulle förstå vad jag menade. Plötsligt vände sig kinesfarbrorn om, kollade på mig och sade "wäääh" på samma sätt som jag. För ett ögonblick hamnade jag i shocktillstånd, jag visste inte riktigt hur jag skulle svara. Jag bestämde mig för att svara med att fnissa lite.

När vi hade kommit över gatan muttrade han något jag inte kunde uppfatta, satte sig på sin cykel, fnissade lite typiskt kinesiskt, sade lite tyst "wääh" och åkte iväg. Jag vände mig om och såg att Nisha försökte hålla sig för att inte skratta. Så fort han var borta skrattade vi okontrollerat. Det var ett fint ögonblick jag inte kommer glömma på ett tag ♥